Rädsla

Måste man förlora när man älskar? Kan inte kärleken vara för evigt? Bättre att älskat och förlorat än att inte ha älskat alls?

Nej. Så känner inte jag. Jag vill ha den där perfekta, underbara och absolut bästa kärleken som finns.

Jag är nu inne i en svacka. En kärlekssvacka. Hur länge kommer det att hålla på? Jag känner mig låg. Trött. Orkeslös. Jag vill inte!

Om jag nu är överkänslig? Ja men låt mig vara det då? Hellre överkänslig än underkänslig eller okänslig. Ibland tror jag att jag lever med en psykopat. Osympatisk och likgiltig. Får man säga så?!?
Jag kanske är galen, men jag vet inte heller om det jag vill hålla fast finns? Jag har aldrig fått speciellt mycket i utbyte.

Den personen som skulle kunna ge mig allt, den personen är mig väldigt kär. Men inte på det där kär, kära sättet. Fasen då! Varför kan det inte vara tvärt om?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0